Sökresultat

Professor Göran Jönsson tilldelas Cancerfondens utmärkelse ”Årets cancerforskare 2023”. För sitt framgångsrika forskningsarbete inom immunterapi för hudcancer, mottar han den prestigefyllda utmärkelsen vid TV4’s ”Tillsammans mot cancer” den 9 januari. – Det är en otrolig ära för mig och min forskargrupp att den forskning vi bedriver får ett sådant stort erkännande. Det hade inte varit möjligt utan

https://www.medicin.lu.se/artikel/melanomforskaren-goran-jonsson-utsedd-till-arets-cancerforskare - 2025-12-12

Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet hoppas få fler inom vården att ta steget vidare i forskarkarriären. En ny seminarieserie har fått över 100 personer som har disputerat att satsa på att bli docenter – alltså att både jobba kliniskt och samtidigt bedriva egen forskning. Seminarieserien kom till eftersom det finns en brist på docenter inom den kliniska forskn

https://www.medicin.lu.se/artikel/seminariesatsning-ska-locka-fler-inom-varden-att-forska - 2025-12-12

Forskargruppen ”Lung Bioengineering and Regeneration” består av ett 15-tal forskare med fokus på kroniska lungsjukdomar. I gruppen utvecklar man bland annat olika metoder för att studera sjukdomsmodeller av exempelvis KOL och lungfibros. En av forskarna, John Stegmayr, har nu fått 700 000 kronor från Carl Tesdorfps Stiftelse för att vidareutveckla forskningen kring den svåra sjukdomen idiopatisk l

https://www.medicin.lu.se/artikel/med-fokus-pa-kroniska-lungsjukdomar - 2025-12-12

Under upp till 40 år har nära 800 000 personer från Sverige, Norge och Österrike följts utifrån hur deras BMI och metabola hälsa påverkar risken att drabbas av fetmarelaterade cancersjukdomar. Studien visar att metabol ohälsa avsevärt ökar risken för vissa cancerformer, vid normalvikt såväl som vid övervikt och fetma. Det är sedan tidigare känt att fetma kan kopplas till dryga tiotalet olika cance

https://www.medicin.lu.se/artikel/metabol-ohalsa-bidragande-faktor-fetmarelaterad-cancer - 2025-12-12

Två innovationsdrivna forskningsprojekt vid Lunds universitet tilldelas Proof of Concept Grant av Europeiska forskningsrådet, ERC. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes samt ny teknik för att möjliggöra kraftfulla och riktade terapier för att behandla solida tumörer. Charlotte Ling tilldelas ERC Proof of Concept för vidareutveckling av framgångsr

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-innovationsanslag-till-forskning-om-diabetes-och-immunterapier - 2025-12-12

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2025-12-12

Alla barn i Europa med sjukdomen akut myeloisk leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling. Det är målet med det EU-finansierade forskningsprojektet Chip-AML22. Projektet samlar 14 länder i en behandlingsstudie som bland annat kommer att undersöka hur barnen svarar på viss typ av behandling. Kees-Jan Pronk samordnar projektet tillsammans med Elise Witthoff, båda vid Skånes universitetssjukhu

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-med-leukemi-ska-fa-tillgang-till-likvardig-behandling - 2025-12-12

Vissa graviditetskomplikationer ger ökad risk för senare hjärtsjukdom. Mycket är dock fortfarande okänt kring hur åderförkalkning utvecklas mellan graviditeten och hjärtsjukdom senare i livet. En ny stor studie som letts av forskare vid Lunds universitet visar att förträngningar och åderförkalkning är vanligare bland de drabbade kvinnorna även om de bedömts ha låg risk för hjärt-kärlsjukdom utifrå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-ron-samband-mellan-graviditetskomplikation-och-okad-risk-hjart-karlsjukdom - 2025-12-12

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur de ser ut och interagerar med sin omgivning, lär sig forskarna mer om hur våra celler fungerar. Både när vi är friska, och när vi är sjuka. Kunskap som kan leda till mer effektiva läkemedelsbehandlingar, designade

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinrevolutionen - 2025-12-12

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering: ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2025-12-12

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. – Vi har använt en experimentell musmodell som alltid leder till denna typ av leukemi. Det intressanta är att när vi ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-insikter-om-fosterutvecklingsprogram-som-kan-skydda-mot-leukemi - 2025-12-12

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer. – I flera decennier har vi försökt skapa elektronik som härmar bi

https://www.medicin.lu.se/artikel/elektroder-odlas-i-hjarnan - 2025-12-12

Träning är den del av behandlingen vid typ 1-diabetes. Men vad ska man tänka på när man tränar? Vad och när ska man äta? Överläkare Tore Vigård och dietist Maria Malmgren från ungdomsmedicinska kliniken vid Skånes universitetssjukhus delar med sig av sin kunskap. Föreläsningen är en del av ett seminarium på temat "hopp" arrangerat av Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.Inspelning

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-hur-lyckas-man-med-blodsockerbalansen-nar-man-tranar-och-har-typ-1-diabetes - 2025-12-12

Vad vet vi om vad som händer innan typ 1-diabetes bryter ut? Vilka triggers finns det? Går sjukdomen att bota? Hör professor Åke Lernmark, Lunds universitet, berätta om forskningen om typ 1-diabetes. Föreläsningen är en del av ett seminarium på temat "hopp" arrangerat av Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.Inspelningen är gjord i oktober 2018.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/video-sa-triggas-typ-1-diabetes-finns-det-hopp-om-bot - 2025-12-12

Tänk att slippa sticka sig flera gånger om dagen med insulininjektioner. Tänk att istället andas in insulinet. För tio år sedan verkade det som en sanning. Då lanserade läkemedelsbolaget Pfizer "Exubera", ett insulin som skulle inhaleras. Men sagan blev kort, bara ett år efter lanseringen 2006 drog Pfizer till mångas förvåning tillbaka insulinet från marknaden. I en ny studie har företaget MannKin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/att-andas-insulinet-istallet-att-spruta - 2025-12-12

Örebroforskare har identifierat tidiga förändringar i ämnesomsättningen hos barn som senare utvecklar typ 1-diabetes – ett viktigt steg för att kunna förebygga sjukdomen. Detta är ett av flera forskningsresultat som presenterades på Nordic Metabolomics Conference. – Vi har identifierat tidiga förändringar när det gäller ämnesomsättningen av fett som påverkar immunsystemet. Dessa förändringar sker

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-amnesomsattningen-paverkar-immunforsvaret - 2025-12-12

Flera studier har undersökt och funnit ett starkt samband mellan diabetes och demens. Den förhöjda risken att insjukna i en demenssjukdom gäller både vid typ 1 och typ 2 diabetes. En väsentlig del av risken utgörs av alltför höga blodsockervärden. I en studie från University of California, San Francisco, USA, analyserade forskarna sambandet mellan utdragna höga blodsockernivåer, mätta som HbA1c (s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langvariga-hoga-blodsockervarden-okar-risken-demens - 2025-12-12

Barn som behandlas för fetma inom primärvård eller öppenvård har relativt goda chanser att stävja viktproblem även på några års sikt, visar en studie publicerad i Acta Paediatrica. – Det finns en attityd att fetma är så förskräckligt svårt att man måste skicka barnen till specialistklinik, ibland många mil bort. Men kompetensen finns ofta på närmare håll och då ökar chanserna att behandlingen blir

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barn-med-fetma-kan-fa-bra-hjalp-inom-primarvarden - 2025-12-12

Användningen av en ny klass av läkemedel vid typ 2-diabetes, så kallade SGLT2-hämmare, är kopplat till en tvåfaldigt ökad risk för amputation i de lägre delarna av kroppen samt det allvarliga tillståndet diabetisk ketoacidos. Det visar en nordisk studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ. Nästan var tionde person över 18 år i världen har diabetes och antale

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nya-diabeteslakemedel-kan-oka-risken-allvarliga-biverkningar - 2025-12-12

Att diabetiker jämfört med icke-diabetiker löper större risk att drabbas av allvarliga infektioner är känt sedan tidigare. Mindre känt är vilken roll blodsockernivåerna spelar. Nu visar en stor brittisk studie att infektionsrisken är större ju högre långtidsvärdet (HbA1c) för blodsockret är. Detta gäller i synnerhet vid typ 1 diabetes. Forskarna registrerade alla infektioner som krävde antingen lä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-och-risken-allvarliga-infektioner - 2025-12-12